Stress , PTSD Posttraumatisk stressyndrom
Kortvarig stress kan påverka hjärnan på flera sätt. När vi utsätts för en stressig situation frigörs stresshormoner som kortisol och adrenalin i kroppen, vilket aktiverar kroppens "kamp-eller-fly" respons för att hantera hotande situationer. Denna fysiologiska reaktion är en del av det autonoma nervsystemet och involverar både hjärnan och kroppen.
Vad händer i hjärnan under stress?
Hjärnan reglerar sitt blodflöde som svar på stress. När en person upplever stress aktiveras det sympatiska nervsystemet, vilket leder till frisättning av hormoner som adrenalin och noradrenalin. Dessa hormoner stimulerar kärlkontraktionen i vissa delar av kroppen för att prioritera blodtillförseln till viktiga muskler för att möjliggöra en "fight-or-flight"-reaktion.
I hjärnan regleras blodflödet genom ett fenomen som kallas cerebrovaskulär autoreglering, där blodkärlen i hjärnan justerar sin diameter för att bibehålla en stabil blodtillförsel och syresättning.
Under stress kan denna autoreglering påverkas, vilket kan resultera i förändringar av blodflödet i olika delar av hjärnan.
Vissa studier har visat att under akut stress kan vissa områden i hjärnan, såsom amygdala och prefrontal cortex, få ökat blodflöde medan andra områden få minskat blodflöde. Detta kan påverka kognition, emotionell reglering och beteende under stressiga situationer.
Det är viktigt att notera att reaktionen på stress och dess effekter på blodflödet kan variera mellan individer och beroende på typen och varaktigheten av stressen. En långvarig eller kronisk stressrespons kan ha mer komplexa och potentiellt skadliga effekter på hjärnans funktion och hälsa över tid. Att hantera och minska stressnivåerna är därför avgörande för att främja en sund hjärnfunktion och välbefinnande.
Vad händer med hjärnan under långtid av stress?
Långvarig stress kan ha mer allvarliga och långsiktiga effekter på hjärnans funktion än kortvarig stress. När hjärnan utsätts för konstant stress under en längre tid kan det leda till olika negativa konsekvenser, inklusive följande:
Hjärnatrofi
Långvarig stress kan påverka hjärnans struktur genom att minska volymen och förtjockningen av vissa områden, särskilt hippocampus. Detta kan resultera i minnesproblem, inlärningssvårigheter och försämrad känslomässig reglering.
Kognitiva problem
Kronisk stress kan påverka prefrontal cortex negativt, vilket kan leda till nedsatt förmåga att fokusera, planera, fatta beslut och hantera känslor. Det kan också påverka vår förmåga att lösa problem och tänka klart.
Ökad risk för psykisk ohälsa
Långvarig stress kan öka risken för att utveckla ångest, depression och andra psykiska sjukdomar. Stressreaktioner kan trigga eller förvärra befintliga psykiska hälsoproblem.
Sömnproblem
Stress kan störa sömnen och leda till sömnsvårigheter som sömnbrist, sömnlöshet eller sömnapné. Otillräcklig sömn kan i sin tur påverka hjärnans funktion och hälsa negativt.
Ökad inflammation
Kronisk stress kan bidra till en kronisk inflammatorisk respons i kroppen, vilket även kan påverka hjärnans hälsa. Inflammation i hjärnan har kopplats till olika neurologiska sjukdomar och tillstånd.
Ändrad neurotransmittörnivåer
Långvarig stress kan påverka balansen av neurotransmittörer i hjärnan, vilket kan påverka vårt humör, beteende och känslomässiga välbefinnande.
Läs mer om hur olika stress respons påverkar kroppen här
Hur kan multisensorisk rehabilitering hjälpa vid stress?
Multisensorisk träning är en rehabiliteringsmetod som integrerar flera sinnen samtidigt för att främja lärande, återhämtning och välbefinnande. Forskning inom området har visat att multisensorisk träning kan vara effektiv för att rehabilitera stressrelaterade besvär genom att stimulera olika delar av hjärnan samtidigt. Genom att kombinera olika sensoriska stimuli, såsom syn, hörsel, beröring och rörelse, kan multisensorisk träning bidra till att öka hjärnans plasticitet och förbättra kognitiva funktioner.
Studier har visat att multisensorisk träning kan minska symtomen på stress och ångest genom att aktivera olika delar av hjärnan som är involverade i stressresponsen. Genom att öva på att integrera sensoriska intryck på ett samordnat sätt kan individer träna upp sina förmågor att hantera stress och återhämta sig från stressrelaterade besvär. Dessutom kan multisensorisk träning öka individens förmåga att fokusera, koncentrera sig och reglera sina känslor, vilket kan bidra till en bättre hantering av stressiga situationer.
Genom att kombinera olika sensoriska stimuleringar i en strukturerad träningsmetodik, kan multisensorisk träning förbättra hjärnans funktioner och möjliggöra en effektiv rehabilitering av stressrelaterade besvär. Det är viktigt att att kunna erbjuda individanpassade och effektiva rehabiliteringsprogram för personer som lider av stressrelaterade besvär.