HJÄRNSKAKNING 

En hjärnskakning, också känd som en mild traumatisk hjärnskada (mTBI), inträffar när hjärnan stöts, skakas eller utsätts för kraftig rotation i skallen. Svullnad, blödning eller drag av hjärnan kan uppstå av själva smällen eller av att kroppen slungats. Detta kan ske till följd av en plötslig stöt mot huvudet, till exempel vid en olycka, en idrottsrelaterad skada eller en misshandel. En hjärnskakning resulterar vanligtvis inte i strukturella skador på hjärnan som kan upptäckas med traditionella bildundersökningar, såsom en datortomografi eller magnetresonanstomografi.

Varför är mitt minne nedsatt efter hjärnskakningen? 
Det kan bero på flera orsaker, en orsak kan vara att området som skadade är av vikt vid lagring av nya minnen. En annan kan vara att kostnaden för den kompensation som förklaras ovan går åt till att hålla dig upprätt (stående gående) så att all energi går åt till att hantera den uppgiften. En tredje kan vara störningar i neurotransmittorer, detta leder till ett ökat stresspåslag i hjärnan. När hjärnan är under stress omfördelas blod i hjärnan och vissa områden nedprioriteras. Det är inte lika viktigt för hjärnan att skapa nya minnen när den tror att den är under stress. Detta kan leda till fler symtom som sömnsvårigheter, nedstämdhet och depression. 


Är alla hjärnskakningar farliga?

Nja, alla hjärnskakningar är inte farliga. Men hjärnskakningar har en ackumulerande effekt. Det vill säga att om du råkar ut för flera hjärnskakningar har dom en ökad grad allvarsamhet i sig. Studier har visast att risken för parkinson´s sjukdom och demens sjukdom ökar vid upprepade hjärnskakningar (Morisesette et al 2020).
Det finns samband mellan hjärnskakning och en ökad risk för depression. Forskning har visat att personer som har fått en eller flera hjärnskakningar eller TBI löper högre risk att utveckla psykiska hälsoproblem som depression. Här är några viktiga punkter kring sambandet:

Biologiska faktorer
Skador mot hjärnan kan påverka den neurokemiska processen som finns i hjärnan, hjärnan reglerar utsöndring av hormon som styr och reglerar humör och känslor, vilket vid skada

kan öka risken för depression.

Inflammation
Hjärnskakning kan leda till inflammation i hjärnan, den kan förbli kronisk vilket har koppling till utveckling av depression

Psykologiska effekter
Att råka ut för en hjärnskakning kan upplevas som traumatisk för den drabbade. Fysiska symptom och begränsningar kan bidra till ökad stress, ångest och en känsla av förlust

vilket i sin tur leder till en depression. 

Risken för depression kan vara både kort- och långsiktig efter en hjärnskakning. Vissa individer utvecklar depressiva symtom inom några veckor eller månader efter skadan, medan andra kan uppleva fördröjd effekt där depression uppstår månader eller år efter skadan.

Varför är jag så trött efter min hjärnskakning?

Hjärnans olika lober samspelar inom olika nätverk för att utföra olika uppgifter. Om hjärnan får en skada inom ett nätverk kan hjärnan kompensera och "ställer om" sin förmåga att lösa olika uppgifter. Den här omställningen tar längre tid men också mer energi och är inte lika effektiv. 

Dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) är en del av hjärnbarken som spelar en viktig roll i att reglera kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, minne och problemlösning. När det gäller upplevelsen av hjärntrötthet kan DLPFC vara involverat i att hantera och motverka de symtom som uppstår vid ökad mental ansträngning eller överanvändning av hjärnan. Forskning har visat att DLPFC är inblandat i att kontrollera och balansera aktiviteten i andra delar av hjärnan för att bibehålla mentalt fokus och energi.
Vid förhöjd belastning eller trötthet kan DLPFC inte fungera optimalt, vilket kan leda till nedsatt förmåga att upprätthålla koncentration, utföra komplexa uppgifter och hantera känslomässiga reaktioner. Detta kan bidra till upplevelsen av hjärntrötthet, där individen känner sig mentalt utmattad och svårigheter att prestera på toppnivå.
Genom att förstå hur DLPFC påverkar den kognitiva kontrollen och hanteringen av mentala resurser kan vi bättre förklara varför hjärntrötthet kan uppstå och hur man kan arbeta med strategier för att optimera hjärnfunktionen och minska risken för trötthetssymtom. 


Varför känner jag mig ljuskänslig efter hjärnskakningen?

Sammanfattningsvis
Ljuskänslighet efter en hjärnskakning kan härledas till störningar i regleringen av pupillen på grund av påverkan på olika lober i hjärnan, inklusive frontalloben, parietalloberna och temporalloberna. Efter en hjärnskakning kan frontalloberna påverkas, vilket kan leda till svårigheter med att reglera pupillstorleken baserat på stimuli. Parietalloberna, som är involverade i sensorisk bearbetning och rumlig uppmärksamhet, kan också påverkas och försvåra anpassningen av pupillen till omgivande ljusnivåer. Dessutom kan störningar i temporalloberna, som är kopplade till emotionell bearbetning och minne, bidra till ökad känslighet för ljus och stressfaktorer som påverkar pupillstorleken. Genom att förstå hur dessa olika delar av hjärnan samverkar för att reglera pupillen kan vi bättre förklara hur problem med ljuskänslighet kan uppstå efter en hjärnskakning

Regleringen av ögats pupillstorlek styrs av flera områden i hjärnan som samverkar för att anpassa pupillen till olika ljusförhållanden och stimuli. De viktigaste områdena i hjärnan som är involverade i denna reglering inkluderar

Den autonoma nervsystemet
Pupillens storlek regleras huvudsakligen av det autonoma nervsystemet, som består av sympatiska och parasympatiska grenar. Den sympatiska delen vidgas pupillen (mydriasis) genom att stimulera dilatormuskeln i iris när det är mörkt eller när vi upplever rädsla eller spänning. Å andra sidan, den parasympatiska delen drar ihop pupillen (miosis) genom att stimulera sphinctermuskeln i iris när det är ljust eller när vi fokuserar på nära objekt.

Edinger-Westphal-kärnan
Detta är en del av det parasympatiska nervsystemet som ligger i hjärnstammen. Edinger-Westphal-kärnan är ansvarig för att skicka nervsignaler till irisens muskler för att dra ihop pupillen när det finns starkt ljus.

Suprachiasmatic nucleus
Denna struktur i hypothalamus är känd som den biologiska klockan. SCN spelar en roll i att reglera cirkadiska rytmer och sömncykler, vilket kan påverka pupillstorleken genom att kontrollera produktionen av hormoner som kan påverka ögonens anpassning till ljusförhållanden.
Dessa områden i hjärnan samverkar för att reglera pupillens storlek och anpassa ögat till olika ljusförhållanden och situationer. Genom att integrera sensorisk information om ljusnivåer och emotionell påverkan, kan hjärnan effektivt reglera pupillens storlek för att optimera vår synförmåga och skydda ögat från överexponering av ljus.

Frontalloberna, parietalloberna och temporalloberna i hjärnan spelar också viktiga roller vid regleringen av pupillen genom att bearbeta sensorisk information, emotionella stimuli och kognitiva processer. 

Frontalloberna
Frontalloberna är involverade i högre kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, beslutsfattande och beteendekontroll. Dessa regioner kan påverka pupillstorleken genom att reglera nivån av uppmärksamhet och fokusering på en viss stimuli. Till exempel, när vi koncentrerar oss på något intressant eller utmanande, kan frontalloberna öka aktiviteten i den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet för att dra ihop pupillen och förbättra vår skärpa och synskärpa.

Parietalloberna
Parietalloberna är involverade i sensorisk bearbetning och rumslig uppmärksamhet. Dessa regioner kan påverka pupillstorleken genom att integrera sensorisk information från synen samt andra sinnesorgan för att anpassa pupillen baserat på omgivande ljusnivåer och visuell bearbetning.

Temporalloberna
Temporalloberna spelar en roll i bearbetningen av auditiv information och ansiktsigenkänning, samt i emotionell bearbetning och minne. Dessa regioner kan påverka pupillstorleken genom att svara på emotionella stimuli och stressfaktorer som kan påverka den sympatiska och parasympatiska balansen och därmed reglera ögats pupillstorlek.
Genom att samverka med dessa olika lober i hjärnan kan regleringen av pupillstorleken integreras med sensorisk bearbetning, emotionella responser och kognitiva processer för att optimera vår synförmåga och anpassa ögonens reaktion till olika situationer och stimuli.


Boka tid för rehabilitering
Behandling och rehabilitering av hjärnskakning, TBI och andra tillstånd som härleder från det centrala nervsystemet  görs genom att kontakta Mikael Malm på:
Info@malmsnaprapati.se